Cinemera

Titel: Memento (2000)
Regissör: Christopher Nolan
Huvudskådespelare: Guy Pearce, Carrie-Anne Moss och Joe Pantoliano
Trailer

Denna film är regisserad av Christopher Nolan, och även skriven som en novell av hans bror Jonathan Nolan. Memento är väldigt speciellt uppbyggd, eftersom "halva" filmen spelas upp baklänges.

Leonard (Guy Pearce) lider av ett syndrom som innebär han inte kan komma ihåg någonting mer än ett kort tag. Detta blir ett ganska stort problem eftersom han samtidigt jagar sin frus mördare. Men smart som han är använder han sin kropp som ett anteckningsblock genom att tatuera in ledtrådar i utredningen. Samtidigt som man får följa hans strapatser i utredningen får man paralellt följa hans liv innan händelsen. Och just det, en av historierna går baklänges.

Det är ingen underdrift att säga att Memento är en riktig tankenöt, men inte på ett sätt som gör den ofattbar såsom t.ex. Mullholland Drive. Det är snarare lite triggande att alltid behöva sitta och tänka till, och inte bara sitta och glo. Att sedan få sina teorier sågande och att ett ljus går upp är bara mer taggande och du kan inte låta bli att le när du förstår hur allt hänger ihop.

En skön scen ur filmen är när Leonard springer och tänker "Okay, what am I doing?". Samtidigt ser han en annan kille som springer och tänker "I'm chasing this guy", för att sedan vända om och kuta som attans när han ser att killen håller i en pistol och skjuter mot honom "Nope, he's chasing me". Det scener liknande denna som gör filmen rolig att se på och håller modet uppe även i de mest komplicerade delarna av filmen. 

Personligen avskyr jag Guy Pearce, men i denna film kan jag inte ta credden ifrån honom. Dock finns det en annan karaktär jag älskar i denna film -Teddy- som spelas av Joe Pantaoliano. Man vet liksom aldrig riktigt var man har honom och han har en allmänt skön stil, och hans karaktär utvecklas från ganska konstig till väldigt betydande i filmens upplösning.

Ett hett tips för er som gillar "Mind Fuck" filmer och tankenötter, men även ett allmänt tips eftersom denna film är så pass bra och annorlunda.

-Koffmaestro

Titel: Eraserhead (1977)

Regissör: David Lynch

Skådespelare: Jack Nance

Trailer

 

Eraserhead är David Lynchs första långfilm. Den är kultklassificerad och enligt Lynch själv, hans mest ”spirituella film.”

 

Eraserhead handlar om Henry Spencer (Jack Nance) som är på semester. På en helt bisarr middag hos hans flickvän Marys (Charlotte Stewart) föräldrar så får han reda på att hon fött ett muterat barn i förtid. Dem gifter sig och flyttar in till Henrys lägenhet där de försöker ta hand om det nyfödda barnet. Mary lämnar Henry att ta hand om barnet själv eftersom det skriker hela nätterna vilket gör Mary sömnlös. Efter detta så hamnar Henry i helt absurda händelser.

 

Eraserhead är svår att beskriva då den är en helt egendomlig och personlig upplevelse. Det är en väldigt obehaglig och skrämmande film på ett oerhört surrealistisk plan. Musiken och fotot är extremt skickligt skapat och skapar en enorm stämning som finns genom hela filmen. Filmen innehåller bland de sjukaste och mest fängslande scenerna jag någonsin sett men ständigt så är det omöjligt att titta bort.

 

Som sagt så är det svårt att skriva om Eraserhead. Jag kan dock säga att det är en film man måste se för att förstå vad jag talar om. Det är en mäktig, fascinerande och obehaglig upplevelse som jag tror få filmer kommer att slå.

 

Skriven av Nikokicken

Då var det alltså dags igen. Efter en tids väntan kommer här en film som jag tycker ALLA borde se.

Titel: Donnie Darko (2001)
Regissör: Richard Kelly
Skådespelare: Jake Gyllenhaal, James Duval, Holmes Osborne mfl.
Trailer


Donnie Darko är en film som tar psykiska filmer till en ny höjd. Med dess åttiotals karisma, svängande humör och extraordinära karaktärer är den en grundsten till min filmsamling.

I filmen får vi följa Donnie Darko, en ovanlig kille som har vissa psykiska "problem". En kväll räddas hans liv av en påhittad person i en kanindräkt, som kallar sig Frank. Han blir därför skyldig Frank, och börjar utföra diverse illdåd som Frank ber honom att göra. Den spöklika kaninen talar också om för Donnie att han lever i en oupplyst värld, och att den kommer gå under inom 46 dagar. Samtidigt som han träffar en ny tjej, trappas hans gärningar upp och världens slut närmar sig.

Som ett citat ur filmen antyder; "Dark,Darker,Darko" är Donnie Darko en dunkel film. Den har en smutsig psykotisk känsla, som matchas upp med det absolut magnifika skådespel som Jake Gyllenhaal står för. Kaninen Franks vulgära ansikte och den sprayade texten "They made me do it" är exempel på den psykotiska känsla jag pratar om.

Dialogen är bra, karaktärerna är klockrena, miljön är fantastisk. Det är detta som gör denna film till ett guldkorn i djungeln av film.